Betala för inlösta presentkort vs. förskottsbetalning.
Att budgetera för en kampanj handlar inte bara om hur mycket ni spenderar – utan om hur ni spenderar det. Skillnaden mellan att betala för incitament i förskott och att bara betala för det som faktiskt löses in kan förändra hela ekonomin för en marknadsavdelning. Här är guiden för CMO, marknadschef och alla andra som planerar kampanjbudget.
Två sätt att budgetera kampanjer
När ni planerar en kampanj med incitament finns det två fundamentalt olika sätt att räkna:
Sätt 1: Förskottsbudget
Ni budgeterar för alla incitament som ska skickas ut – oavsett om de löses in eller inte.
Exempel: Ni planerar en kampanj med 1 000 incitament à 250 kr. Budget: 250 000 kr.
Sätt 2: Pay-on-redemption-budget
Ni budgeterar för det inlösta värdet – plus en serviceavgift per skickat.
Exempel: Samma kampanj med 1 000 incitament à 250 kr. Förväntad inlösegrad 70 %. Budget: 175 000 kr (inlöst värde) + ~10 000 kr (serviceavgift) = 185 000 kr.
Skillnaden? 65 000 kr i besparing. För samma kampanj. Med samma räckvidd. Med samma resultat.
Den traditionella förskottsmodellen i detalj
För att förstå varför pay-on-redemption är så fördelaktigt behöver vi först förstå problemen med förskottsmodellen.
Hur det fungerar
Ni planerar en kampanj och beräknar antal mottagare
Ni köper presentkort i förskott för hela det förväntade värdet
Ni skickar ut presentkorten
Mottagare löser in en del av dem
Resten blir oinlöst – men ni har redan betalat
Problemen med detta
1. Stor förskottsinvestering
För en kampanj med 5 000 incitament à 200 kr behöver ni 1 000 000 kr i kassan innan kampanjen startar. Det är en stor börda för cashflow.
2. Förlorat värde
Branschsnittet är att 20-40 % av incitamenten aldrig löses in. Det betyder att 200 000-400 000 kr av era pengar bara försvinner.
3. Osäkerhet kring verklig kostnad
Eftersom ni inte vet exakt hur många som löser in är det svårt att budgetera korrekt.
4. Begränsar experiment
Eftersom kostnaden är så hög för att "testa" en kampanj, blir ni försiktiga med vad ni testar. Det minskar innovation.
5. Stor risk vid misslyckade kampanjer
Om kampanjen flopp och få löser in – ni har ändå betalt för allt. Det blir en ren kostnad utan motsvarande avkastning.
Pay-on-redemption förändrar kalkylen
Med pay-on-redemption blir varje punkt ovan istället en fördel.
1. Mycket lägre upfront-investering
Ni betalar bara en serviceavgift per skickat presentkort (typiskt 5-15 % av värdet) – plus värdet endast när det löses in.
För samma 5 000-kampanj: kanske 70 000-150 000 kr i serviceavgifter, plus inlösta värden som faktureras allteftersom.
2. Inget förlorat värde
Om bara 60 % löses in betalar ni för 60 %. Inget mer.
3. Förutsägbar kostnad
Total kostnad blir: (serviceavgift × antal skickade) + (inlöst värde × inlösegrad).
4. Möjliggör experiment
Eftersom kostnaden skalar med faktiskt levererat värde kan ni testa fler kampanjer, fler målgrupper, fler belöningsnivåer.
5. Risk för misslyckanden minskar dramatiskt
Om en kampanj flopp och bara 30 % löser in – ni betalar bara för 30 %. Det är inte ett ekonomiskt katastrofläge.
Räkneexempel för en lead generation-kampanj
Låt oss göra en konkret jämförelse för en typisk B2B lead generation-kampanj.
Kampanjuppställning
Mål: 200 nya demo-bokningar
Incitament: 250 kr presentkort per bokning
Förväntad konvertering: 9 % (med incitament)
Trafik krävs: 2 222 besök på landningssidan
Marknadsföringskostnad utöver incitament: 100 000 kr
Förskottsmodell
Incitament: 200 × 250 = 50 000 kr (förskott)
Marknadsföring: 100 000 kr
Total budget: 150 000 kr
Resultat efter kampanj:
200 bokningar bekräftade
70 % visade upp = 140 (resten missade eller avbokade)
70 % av de som visade upp löste in presentkortet = 98 personer
Oinlöst värde: 102 × 250 = 25 500 kr (ren kostnad)
Verklig kostnad per kvalificerat möte: 150 000 / 140 = 1 071 kr
Pay-on-redemption-modell
Incitament inlösta: 98 × 250 = 24 500 kr
Serviceavgift: 200 × 12 = 2 400 kr
Marknadsföring: 100 000 kr
Total kostnad: 126 900 kr
Verklig kostnad per kvalificerat möte: 126 900 / 140 = 906 kr
Besparing
Pay-on-redemption sparar 23 100 kr (15 %) på samma kampanj.
Om ni kör 10 sådana kampanjer per år är det 231 000 kr i besparing. Det är ofta en hel anställning eller en stor del av en kvartalsbudget.
Räkneexempel för en win-back-kampanj
Win-back-kampanjer är där pay-on-redemption verkligen lyser. Inlösegraden är typiskt lägre här, vilket gör besparingen stor.
Kampanjuppställning
5 000 inaktiva kunder att kontakta
Incitament: 300 kr presentkort per återaktivering
Förväntad inlösegrad: 45 % (lägre eftersom kunderna är "kalla")
Förskottsmodell
Incitament: 5 000 × 300 = 1 500 000 kr (förskott!)
E-post och målgruppskostnad: 50 000 kr
Total budget: 1 550 000 kr
Resultat:
2 250 löser in (45 %)
Oinlöst värde: 2 750 × 300 = 825 000 kr (förlorat)
Verklig kostnad per återaktiverad: 1 550 000 / 2 250 = 689 kr
Pay-on-redemption-modell
Incitament inlösta: 2 250 × 300 = 675 000 kr
Serviceavgift: 5 000 × 15 = 75 000 kr
E-post: 50 000 kr
Total kostnad: 800 000 kr
Verklig kostnad per återaktiverad: 800 000 / 2 250 = 356 kr
Besparing
Pay-on-redemption sparar 750 000 kr (48 %) på samma kampanj.
Och eftersom risken är så mycket lägre, kan ni testa fler win-back-strategier – och hitta de som verkligen fungerar.
Räkneexempel för en enkätkampanj
Enkäter har ofta lägre inlösegrad eftersom motivationen att svara är intrinsisk – belöningen är bara en bonus.
Kampanjuppställning
10 000 kunder att skicka enkät till
Incitament: 100 kr presentkort vid inlämnat svar
Förväntad svarsfrekvens: 35 % (med incitament)
Förväntad inlösegrad bland de som svarat: 75 %
Förskottsmodell
Antal svar: 3 500
Förskottsbetalning för alla potentiella incitament: 350 000 kr (om man betalar baserat på svar)
Inlöst värde: 2 625 × 100 = 262 500 kr
Oinlöst: 87 500 kr förlorat
Pay-on-redemption-modell
Inlöst värde: 2 625 × 100 = 262 500 kr
Serviceavgift på 3 500 skickade: 3 500 × 5 = 17 500 kr
Total kostnad: 280 000 kr
Besparing
Pay-on-redemption sparar 70 000 kr (20 %).
För forskningsorganisationer med många enkäter per år kan detta vara skillnaden mellan att kunna genomföra studier eller inte.
När pay-on-redemption är mest fördelaktigt
Pay-on-redemption ger besparing i nästan alla scenarier, men effekten är extra stor i dessa situationer:
1. Hög osäkerhet i inlösegrad
När ni inte vet exakt hur många som kommer att lösa in (nya målgrupper, nya kampanjtyper, osäker bransch) ger pay-on-redemption maximal flexibilitet.
2. Stora målgrupper
Ju större kampanj, desto större total besparing. För 100 incitament är besparingen marginell. För 10 000 incitament kan den vara hundratusentals kronor.
3. Win-back och retention-kampanjer
Eftersom inlösegraden är typiskt lägre här (40-60 %) blir besparingen extra stor.
4. Experimentella kampanjer
Vill ni testa en ny målgrupp eller ett nytt incentivebelopp? Med pay-on-redemption kostar misslyckade tester nästan ingenting.
5. Säsongsbundna kampanjer
För kampanjer som körs sporadiskt under året (julkampanj, Black Friday, sommarutskick) är pay-on-redemption fördelaktigt eftersom ni inte binder kapital utanför aktuell säsong.
Sammanfattning
Skillnaden mellan förskott och pay-on-redemption är inte bara teknisk – den är strategisk. Med pay-on-redemption får ni:
Lägre risk vid varje kampanj
Bättre cashflow utan stora upfrontinvesteringar
Mer experimentutrymme att testa nya idéer
Förutsägbar kostnad kopplad till verklig leverans
Skalbarhet som växer med faktisk användning
För moderna marknadsavdelningar som vill maximera ROI på varje kampanj-krona är pay-on-redemption inte bara fördelaktigt – det är ofta avgörande.
Vill du gå vidare?
Läs mer om kampanjer och konvertering med digitala presentkort eller boka en demo så går vi igenom hur pay-on-redemption skulle fungera för era kampanjer.
